Lov - fritid, kompis/familjetid, träningstid osv

Hallå.

Jag är hemma under det pågående påsklovet.
Jag har hunnit med mycket, bla hela två picknickar (självklart utomhus) och filmeftermiddagar/kvällar på två dagar. Jag är riktigt stolt!

Picknickar kan vara otroligt spännande tycker jag. Man vet ju liksom inte riktigt innan vad man ska ta med, vem som ska ta med vad, vad man ska prata om, om man ska prata överhuvudtaget osv osv... (Men jag är inte totalt förvirrad, och inte vet vem jag skulle va med, det hade jag stenkoll på) ^^
Igår var jag med helfina Sara, vi hade salladspicknick (åh, med gräslök!) ute på hennes gård i blåsten. Helmysigt. Sen kollade vi på Step Up 2 The streets 1,5 gång. :P
Idag var jag och smågalna Magdalena nere vid hamnen i en park och skulle äta lunch, sen drog vi hem till henne för att kolla på några filmer :)

I tisdags var vi ungefär 15 ungdomar (lyckligtvis inkluderat tjejerna jag nämnt) som var ute och vandrade till Slåttdalsskrevan. (från Ronja Rövardotter) Det var väldigt roligt. Jag och Sara tappade bort oss från gruppen lite, men det gick bra, vi följde ända (typ) leden. Dock for vi iväg en liten aning för längt bort från de andra på ett ställe. Alla andra gick typ mitt i skogen, och vi (jag och Sara) hamnade alldeles ovanför skogen, på berget. Där märkte vi att det fanns ormar... fyra st slingrade runt mina fötter... Behöver jag ens säga att jag hade lite panik? Jag blev till min stora lycka inte biten.
Vi kom iallafall fram till de andra tillslut, (genom gegga, inte alls-torra bäckar och snö!) i tid till att de skulle vända tillbaka från "toppen" av skrevan :P
Såhär såg det ut:

Vi kom hem trötta, hungriga och glada. Och vissa (läs jag och Sara) var även lite småchockade över ormbesöket.

Dagens kommentar (av en tant på bussen). Hon frågar mig:
-Visst går den här bussen till Hälsingland?
(det var en buss som bara går inom Övik)

Ha en jätte-trevlig helg och ett fortsatt bra lov iallafall!
Kanske ni ska iväg på sista april-brasa? Kram /Victoria

Thank God it's monday!

Tack Gud för att det är måndag. Vi är nästan lediga idag.

Det har varit helt kaotiskt mycket senaste tiden, men det har också varit fantastiskt roligt. Är dock väldigt tacksam över en något lugnare dag idag. Har längtat efter att komma hem och hälsa på en stund, ta frukost i lugn och ro, lyssna på musik och bara vara. Det är härligt. Det är vår.

I helgen var vi med på barndagen som Pingstkyrkan anordnade. Jag och Vicki höll i dans & drama delen. Barnen var helt underbara. Dramat berättade om hur vi kanske ofta söker oss till Gud med våra böner, men inte alltid tror eller tänker på att han faktiskt hör oss. Att han svarar oss.

Så har jag upplevt det ibland i varje fall. Jag kommer på mig själv med att tvivla på att han har hört mig. Samtidigt vet jag ju så väl att han gör det. Jag vill träna/lära mig att vända mig till Gud mer och mer i vardagen. Låta bönen bli en ännu större och naturligare del av mitt liv. Om jag tror på att Gud ständigt finns vid min sida, då borde jag vända mig till honom så mycket oftare än jag gör.

"Hej Gud. Nu har jag lyckats klanta till det här igen. Hjälp."

"Jesus, jag vill lära mig att se på denna människa mer med dina ögon. Lär mig, snälla!"

"Käre Gud, jag behöver kraft nu för att klara av detta."

"Herre, vad gör vi nu? Vad ska vi hitta på?"

"Jag är så trött just nu. Helige Ande, hjälp mig att orka vara en glad och positiv vän!"

Hur tänker du när du ber? Du behöver inte svara, men tänk efter. Vi ber ju faktiskt till en konkret Gud. En Gud som vet hur det är att vara människa. En Gud som är i oss, med oss och för oss.

På lördagskvällen så var det WOW-möte som vanligt. Ante var mötesledare och jag talade. Tala är kanske att ta i, men prata - det gjorde jag i varje fall. Om Guds tålamod med oss. Hur vi misslyckas gång på gång, men hur Han ändå möter oss och springer av glädje när vi kommer till Honom (Lukas 15:20). Jag berättade också om min nyfunna vän, Humlan Einar. En vårvän.

Ni som var där kanske minns att jag nämnde att jag, i jakten på information om Einar, sett bilder på humlor med utsträckt tunga. Här är ett smakprov som jag bara måste få dela med mig av...

Trevligt? Absolut.

Dans & Drama-gruppen - som vi har tisdagar kl. 18 - spelade upp ett drama om att bli mobbad under WOW också. Toppenduktiga! Dramat utspelar sig i skolmiljö och i fredags fick vi låna några skåp från Landgrenskolan (tackar tackar) att ha som rekvisita. Skåpen som väger hej-kom-och-hjälp-mig många kilo, blev ett äventyr att frakta till kyrkan. Till vår räddning, som så många gånger tidigare, blev tappre Johan. Han och Fredric kom till undsättning och hjälpte Vicki och mig med skåpet. Så stort tack till er killar! STORT TACK!

Nä, nu ska jag fortsätta med min relativt lediga dag.

Ha det bra och glöm inte att Gud är med dig. Kram /Linda

Att misslycka leder till lycka ...eller?

Halloj!

Lägenheten har idag varit väldigt högljudd av flera anledningar. Dammsugaren har gått på högvarv, fönstren har varit vidöppna och musiken har spelats på hög nivå. Väldigt bra musik också måste påpekas, det var Andreas som stod för Spotifylistan ;)

Linda mådde inte så bra på förmiddagen, så hon låg och vilade.

Ante diskade järnet (diskberg, hejdu) medan jag dammsög golven och plockade undan all smuts som samlats överallt.

Dagens hjälte: ANDREAS JOHANSSON, på grund av hans heroiska insats som rörmokare idag.

Vi har nämligen haft problem med vårt handfat i badrummet (vattnet har inte velat skjöljts bort) och han gjorde nu vad som behövdes, alltså skruvade isär hela kokarongen (stavning?) och fixade problemet. Inte det lättaste, särskilt inte att sätta ihop allt igen sen... haha. Men allt gick bra, så nu funkar det. Bra jobbat!

Lunchen åts på balkongen, det börjar bli riktigt stekväder ^^

Det var killgroups-planering där igår, och alla hade ett par av mina solglasögon som jag tagit med hemifrån (förstår inte riktigt mig själv, har med 6 st par) haha

Här är en tokig sak som hänt idag:

Jag och Linda skulle hjälpas åt att skaka/piska alla mattorna, så vi rullade ihop allt och gick ner på parkeringen bakom kyrkan. Väl där tar vi fram den första mattan, och galgen vi så smart medtagit som "piska", och börjar slå som några uppspelta barn på pinata-party. ^^

På en bänk en liten bit bort sitter en karl och börjar kolla väldigt konstigt på oss, och efter den första mattan är avklarad kommer han gåendes (läs lungt sprintandes) mot oss och ser väldigt irriterad ut. Han säger att "ni gör detta på det mest idiotiska sätt", och rycker åt sig sidan av mattan Linda står på, och börjar skaka den själv. Jag höll fortfarande fast, och han gav mig dödens blick och sa iskallt "släpp nue", och visade hur man skulle göra.

Han fortsatte sedan att kommentera huruvida vi gjorde rätt eller fel med de andra mattorna efter han satt sig på bänken igen. Då vi höll på att piska den sista, och största mattan med våran skitgalge (den gick sönder :P) kom karln förbi oss igen, och gick mot sin permobil och sa "nu orkar jag inte kolla på er göra det här så fel längre, jag får hoppas att det är el nog i den här så jag kommer härifrån så jag slipper se er" (sådär lagomt trevligt)

Hårdhudade Linda sa skämtsamt att "alla misslyckas väl någon gång? Man måste ju göra fel, så att man kan lära sig hur man ska göra" Svaret blev "är det så det kallas" följt av en rad fnystningar.

Linda försäkrade att "vi kommer i alla fall inte komma hit imorgon" och karln for iväg, och ropade under tiden "lycka till med ert misslyckade"

"Tack" sa vi.

Ikväll drar vi iväg till bowlinghallen för att vinna en överlägsen seger mot Filip. Återkommer med resultat.

Ha're gött och passa på att vara ute i solen! (huvva, jag låter som en gammal förskolefröken)

/Victoria

Andreas makeover in progress

Hej, Linda här!

Sitter och lyssnar till saxens "rogivande" smatter i bakgrunden. Andreas sitter i mitten av vardagsrummet med en blå handduk över axlarna. Eller den var i varje fall blå - numera är den täckt av hår. Brunt-fd-Ante-hår. Victoria skrattar lite emellanåt och klipper vidare. Andreas ser inte ut att ha lika roligt. Han upprepar "Victoria, jag litar på dig" som ett mantra. Detta är sann teamtillit. Det känns fint att få bevittna ett sådant ögonblick.

Hela situationen för mig 6 månader bakåt i tiden... Minns hur Filip satt på en likadan stol i köket och peppade Victoria som stod med en trimmer i handen och ett ängsligt uttryck i ansiktet. Han fick henne att fixa schackrutor i hjässan. Som bonus la trimmern av halvvägs in i processen. Det hela var en höjdare enligt hans egen åsikt i varje fall, vet dock inte om hans mamma höll med. Måste dock medge att det absolut var ett vackert vardagsinslag. Helt klart.

Bjuder på ett smakprov från kvällen:

Tillbaka till verkligheten. Andreas rakapparat la av. Han försökte eliminera mustaschen. Allt gick enligt planen... med halva muschen. Så Ante är nu nyklippt och en halv mustasch fattigare.

Allt kan hända i vårt team.

Det känns tryggt.

Allt är som vanligt.

Godnatt! /L

En tisdag

Goddagens!

Idag är det tisdag. Om någon undrar. Helt sant.

I vilket fall som helst så har veckan dragit igång och vi har en hel massa på schemat. Idag har vi - likt alla andra tisdagar - haft morgonfika/bön tillsammans med de som arbetar i kyrkan. Sedan blev det träning av repliker inför en påskvandring som kommer att gå av stapeln nästa vecka.

Skolklasser från stan ska nämligen få följa med på en resa tillbaka till Jesu tid. Det kommer att bli minst sagt spännande. Så det är inlevelse och fantasi som gäller. Själv ska man spela både gammal dam och Tomas Tvivlar'n. Håll tummarna för att jag hinner få på mig skägget däremellan. Vi får ju inte låta Tomas förväxlas med en gammal dam. Ack nej!

Jaja, härnäst på schemat har vi ytterligare två pass med drama. Först Dans & Drama gruppen kl. 18 och sedan - efter att vi haft sista övningen innan påskkonserten med gospelkören - så är det dags för dramatik igen.

Då blir det ett drama till den här låten av Carman som ska övas in. Victoria och jag är naturligtvis änglar. Och Ante Gud. Storslaget! ;)

Så ser denna dag ut. En hyfsat typisk dag här i YZ-teamet.

Hoppas att din dag också är fylld av en massa utmaningar och glädje. Bless! /Linda

"Du är mer värd än tusen knivar."

Tjoho!

En hel massa veckor har passerat och plötsligt så är våren här. Det känns helt okej. Oerhört okej faktiskt.

Vi har välkomnat våren genom att skrubba utemöblerna, äta lunch på balkongen, ta extra promenader, somnat på parkbänkar och mumsat i oss Ben & Jerry's på busshållplatser i solnedgången. Oh, joy!

Sedan vi skrev här sist så har allt möjligt hänt. Vi har skapat en utställning om Härnösands Pingstförsamlings missionsarbete. Sedan har Filip varit ute på turné med Way Up North för att göra reklam inför påskkonferensen Någonting Större. Vi övriga tre har haft söndagsskolan, medverkat i En Helg till Guds Ära (vi tjejer var på Coop och packade varor bl a) och även haft en gudstjänst i Filadelfiaförsamlingen i Stigsjö. Sedan har det varit en hel del andra saker som hänt också. Vi har medverkat i WOW-möten och annat skoj.

Här i lägenheten har det också hänt en del - vi har tillexempel fått en ny ytterdörr och TV:n är såld! Det är mycket som förändras när våren anländer.

Igår så beslutade vi oss för att gå och spendera kvällen på ett ack så underskattat sätt. Vi gick på Eset-teatrarnas uppsättning och premiär av Ronja Rövardotter. Det kan varmt rekommenderas!

Vi hade en helt tokbra kväll helt enkelt. Efter lite strul så fick vi till slut våra platser längst fram nere på golvet med barnen. Klart bästa platserna. Vi såg både skådespelarna läskigt nära och barnens oförglömliga reaktioner då rumpnissarna gjorde entré. Tror dock att det var vi som levde oss in i historien mest av alla i publiken. Vi gick ifrån vår rädsla då rökmaskinen omgav oss med rök till våra totalt töntiga leenden då vi båda två blev fullständigt förälskade i karaktären Birk. Naturligtvis. "Vet du vad jag tänker på? Du är mer värd än tusen knivar." Lita på att vi log. För att inte tala om den gången då Mattis och Borka skulle ge sig in i en tvekamp. Mattis stod alldeles framför oss och stampade plötsligt hårt i marken. Gissa om Linda studsade? Högt. Mäktigt. Och smått pinsamt.

I 20 minuters pausen tog vi fram våra Ben & Jerry's som vi skickligt dolt i ett par pappersblompåsar. Klockrent må vi säga. Och detsamma måste vi säga om teatrarna! De gjorde ett strålande jobb. Toktoppenbra! Fredag kl 19 och Lördag kl 15 på Brännaborg. Gå dit.

Till sist så vill vi bara avsluta med att skicka med er Psalm 121...

"Jag ser upp emot bergen:

varifrån skall jag få hjälp?

Hjälpen kommer från Herren,

som har gjort himmel och jord.

Han låter inte din fot slinta,

han vakar ständigt över dina steg.

Han sover aldrig, han vakar ständigt,

han som beskyddar Israel.

Herren bevarar dig,

i hans skugga får du vandra,

han går vid din sida.

Solen skall inte skada dig om dagen,

inte månen om natten.

Herren bevarar dig från allt ont,

från allt som hotar ditt liv.

Herren skall bevara dig

i livets alla skiften,

nu och för evigt."

...för ibland blir det lite väl mycket som händer och då finns det inget bättre än att få bli påmind om vem som står på vår sida.

Ha det vackert - take care! /Tjejerna