Vi lever!

Hej.

Vill bara säga att vi lever och jobbar.
Linda och Victoria hade ansvaret att fixa till bönerummet som ska vara i kyrkan till 24/3-bön som började idag. Så nu är det bön dygnet runt tills nu på söndag kl 18.

Vi har praktikvecka, så vi har inga lektioner.
På lördag är det WOW-möte med relationstema. Vi har fått ställa frågor som Linda och Jonas ska svara på. Det blir kul.

Hare!

Lov - fritid, kompis/familjetid, träningstid osv

Hallå.

Jag är hemma under det pågående påsklovet.
Jag har hunnit med mycket, bla hela två picknickar (självklart utomhus) och filmeftermiddagar/kvällar på två dagar. Jag är riktigt stolt!

Picknickar kan vara otroligt spännande tycker jag. Man vet ju liksom inte riktigt innan vad man ska ta med, vem som ska ta med vad, vad man ska prata om, om man ska prata överhuvudtaget osv osv... (Men jag är inte totalt förvirrad, och inte vet vem jag skulle va med, det hade jag stenkoll på) ^^
Igår var jag med helfina Sara, vi hade salladspicknick (åh, med gräslök!) ute på hennes gård i blåsten. Helmysigt. Sen kollade vi på Step Up 2 The streets 1,5 gång. :P
Idag var jag och smågalna Magdalena nere vid hamnen i en park och skulle äta lunch, sen drog vi hem till henne för att kolla på några filmer :)

I tisdags var vi ungefär 15 ungdomar (lyckligtvis inkluderat tjejerna jag nämnt) som var ute och vandrade till Slåttdalsskrevan. (från Ronja Rövardotter) Det var väldigt roligt. Jag och Sara tappade bort oss från gruppen lite, men det gick bra, vi följde ända (typ) leden. Dock for vi iväg en liten aning för längt bort från de andra på ett ställe. Alla andra gick typ mitt i skogen, och vi (jag och Sara) hamnade alldeles ovanför skogen, på berget. Där märkte vi att det fanns ormar... fyra st slingrade runt mina fötter... Behöver jag ens säga att jag hade lite panik? Jag blev till min stora lycka inte biten.
Vi kom iallafall fram till de andra tillslut, (genom gegga, inte alls-torra bäckar och snö!) i tid till att de skulle vända tillbaka från "toppen" av skrevan :P
Såhär såg det ut:

Vi kom hem trötta, hungriga och glada. Och vissa (läs jag och Sara) var även lite småchockade över ormbesöket.

Dagens kommentar (av en tant på bussen). Hon frågar mig:
-Visst går den här bussen till Hälsingland?
(det var en buss som bara går inom Övik)

Ha en jätte-trevlig helg och ett fortsatt bra lov iallafall!
Kanske ni ska iväg på sista april-brasa? Kram /Victoria

Thank God it's monday!

Tack Gud för att det är måndag. Vi är nästan lediga idag.

Det har varit helt kaotiskt mycket senaste tiden, men det har också varit fantastiskt roligt. Är dock väldigt tacksam över en något lugnare dag idag. Har längtat efter att komma hem och hälsa på en stund, ta frukost i lugn och ro, lyssna på musik och bara vara. Det är härligt. Det är vår.

I helgen var vi med på barndagen som Pingstkyrkan anordnade. Jag och Vicki höll i dans & drama delen. Barnen var helt underbara. Dramat berättade om hur vi kanske ofta söker oss till Gud med våra böner, men inte alltid tror eller tänker på att han faktiskt hör oss. Att han svarar oss.

Så har jag upplevt det ibland i varje fall. Jag kommer på mig själv med att tvivla på att han har hört mig. Samtidigt vet jag ju så väl att han gör det. Jag vill träna/lära mig att vända mig till Gud mer och mer i vardagen. Låta bönen bli en ännu större och naturligare del av mitt liv. Om jag tror på att Gud ständigt finns vid min sida, då borde jag vända mig till honom så mycket oftare än jag gör.

"Hej Gud. Nu har jag lyckats klanta till det här igen. Hjälp."

"Jesus, jag vill lära mig att se på denna människa mer med dina ögon. Lär mig, snälla!"

"Käre Gud, jag behöver kraft nu för att klara av detta."

"Herre, vad gör vi nu? Vad ska vi hitta på?"

"Jag är så trött just nu. Helige Ande, hjälp mig att orka vara en glad och positiv vän!"

Hur tänker du när du ber? Du behöver inte svara, men tänk efter. Vi ber ju faktiskt till en konkret Gud. En Gud som vet hur det är att vara människa. En Gud som är i oss, med oss och för oss.

På lördagskvällen så var det WOW-möte som vanligt. Ante var mötesledare och jag talade. Tala är kanske att ta i, men prata - det gjorde jag i varje fall. Om Guds tålamod med oss. Hur vi misslyckas gång på gång, men hur Han ändå möter oss och springer av glädje när vi kommer till Honom (Lukas 15:20). Jag berättade också om min nyfunna vän, Humlan Einar. En vårvän.

Ni som var där kanske minns att jag nämnde att jag, i jakten på information om Einar, sett bilder på humlor med utsträckt tunga. Här är ett smakprov som jag bara måste få dela med mig av...

Trevligt? Absolut.

Dans & Drama-gruppen - som vi har tisdagar kl. 18 - spelade upp ett drama om att bli mobbad under WOW också. Toppenduktiga! Dramat utspelar sig i skolmiljö och i fredags fick vi låna några skåp från Landgrenskolan (tackar tackar) att ha som rekvisita. Skåpen som väger hej-kom-och-hjälp-mig många kilo, blev ett äventyr att frakta till kyrkan. Till vår räddning, som så många gånger tidigare, blev tappre Johan. Han och Fredric kom till undsättning och hjälpte Vicki och mig med skåpet. Så stort tack till er killar! STORT TACK!

Nä, nu ska jag fortsätta med min relativt lediga dag.

Ha det bra och glöm inte att Gud är med dig. Kram /Linda

Att misslycka leder till lycka ...eller?

Halloj!

Lägenheten har idag varit väldigt högljudd av flera anledningar. Dammsugaren har gått på högvarv, fönstren har varit vidöppna och musiken har spelats på hög nivå. Väldigt bra musik också måste påpekas, det var Andreas som stod för Spotifylistan ;)

Linda mådde inte så bra på förmiddagen, så hon låg och vilade.

Ante diskade järnet (diskberg, hejdu) medan jag dammsög golven och plockade undan all smuts som samlats överallt.

Dagens hjälte: ANDREAS JOHANSSON, på grund av hans heroiska insats som rörmokare idag.

Vi har nämligen haft problem med vårt handfat i badrummet (vattnet har inte velat skjöljts bort) och han gjorde nu vad som behövdes, alltså skruvade isär hela kokarongen (stavning?) och fixade problemet. Inte det lättaste, särskilt inte att sätta ihop allt igen sen... haha. Men allt gick bra, så nu funkar det. Bra jobbat!

Lunchen åts på balkongen, det börjar bli riktigt stekväder ^^

Det var killgroups-planering där igår, och alla hade ett par av mina solglasögon som jag tagit med hemifrån (förstår inte riktigt mig själv, har med 6 st par) haha

Här är en tokig sak som hänt idag:

Jag och Linda skulle hjälpas åt att skaka/piska alla mattorna, så vi rullade ihop allt och gick ner på parkeringen bakom kyrkan. Väl där tar vi fram den första mattan, och galgen vi så smart medtagit som "piska", och börjar slå som några uppspelta barn på pinata-party. ^^

På en bänk en liten bit bort sitter en karl och börjar kolla väldigt konstigt på oss, och efter den första mattan är avklarad kommer han gåendes (läs lungt sprintandes) mot oss och ser väldigt irriterad ut. Han säger att "ni gör detta på det mest idiotiska sätt", och rycker åt sig sidan av mattan Linda står på, och börjar skaka den själv. Jag höll fortfarande fast, och han gav mig dödens blick och sa iskallt "släpp nue", och visade hur man skulle göra.

Han fortsatte sedan att kommentera huruvida vi gjorde rätt eller fel med de andra mattorna efter han satt sig på bänken igen. Då vi höll på att piska den sista, och största mattan med våran skitgalge (den gick sönder :P) kom karln förbi oss igen, och gick mot sin permobil och sa "nu orkar jag inte kolla på er göra det här så fel längre, jag får hoppas att det är el nog i den här så jag kommer härifrån så jag slipper se er" (sådär lagomt trevligt)

Hårdhudade Linda sa skämtsamt att "alla misslyckas väl någon gång? Man måste ju göra fel, så att man kan lära sig hur man ska göra" Svaret blev "är det så det kallas" följt av en rad fnystningar.

Linda försäkrade att "vi kommer i alla fall inte komma hit imorgon" och karln for iväg, och ropade under tiden "lycka till med ert misslyckade"

"Tack" sa vi.

Ikväll drar vi iväg till bowlinghallen för att vinna en överlägsen seger mot Filip. Återkommer med resultat.

Ha're gött och passa på att vara ute i solen! (huvva, jag låter som en gammal förskolefröken)

/Victoria

Andreas makeover in progress

Hej, Linda här!

Sitter och lyssnar till saxens "rogivande" smatter i bakgrunden. Andreas sitter i mitten av vardagsrummet med en blå handduk över axlarna. Eller den var i varje fall blå - numera är den täckt av hår. Brunt-fd-Ante-hår. Victoria skrattar lite emellanåt och klipper vidare. Andreas ser inte ut att ha lika roligt. Han upprepar "Victoria, jag litar på dig" som ett mantra. Detta är sann teamtillit. Det känns fint att få bevittna ett sådant ögonblick.

Hela situationen för mig 6 månader bakåt i tiden... Minns hur Filip satt på en likadan stol i köket och peppade Victoria som stod med en trimmer i handen och ett ängsligt uttryck i ansiktet. Han fick henne att fixa schackrutor i hjässan. Som bonus la trimmern av halvvägs in i processen. Det hela var en höjdare enligt hans egen åsikt i varje fall, vet dock inte om hans mamma höll med. Måste dock medge att det absolut var ett vackert vardagsinslag. Helt klart.

Bjuder på ett smakprov från kvällen:

Tillbaka till verkligheten. Andreas rakapparat la av. Han försökte eliminera mustaschen. Allt gick enligt planen... med halva muschen. Så Ante är nu nyklippt och en halv mustasch fattigare.

Allt kan hända i vårt team.

Det känns tryggt.

Allt är som vanligt.

Godnatt! /L

En tisdag

Goddagens!

Idag är det tisdag. Om någon undrar. Helt sant.

I vilket fall som helst så har veckan dragit igång och vi har en hel massa på schemat. Idag har vi - likt alla andra tisdagar - haft morgonfika/bön tillsammans med de som arbetar i kyrkan. Sedan blev det träning av repliker inför en påskvandring som kommer att gå av stapeln nästa vecka.

Skolklasser från stan ska nämligen få följa med på en resa tillbaka till Jesu tid. Det kommer att bli minst sagt spännande. Så det är inlevelse och fantasi som gäller. Själv ska man spela både gammal dam och Tomas Tvivlar'n. Håll tummarna för att jag hinner få på mig skägget däremellan. Vi får ju inte låta Tomas förväxlas med en gammal dam. Ack nej!

Jaja, härnäst på schemat har vi ytterligare två pass med drama. Först Dans & Drama gruppen kl. 18 och sedan - efter att vi haft sista övningen innan påskkonserten med gospelkören - så är det dags för dramatik igen.

Då blir det ett drama till den här låten av Carman som ska övas in. Victoria och jag är naturligtvis änglar. Och Ante Gud. Storslaget! ;)

Så ser denna dag ut. En hyfsat typisk dag här i YZ-teamet.

Hoppas att din dag också är fylld av en massa utmaningar och glädje. Bless! /Linda

"Du är mer värd än tusen knivar."

Tjoho!

En hel massa veckor har passerat och plötsligt så är våren här. Det känns helt okej. Oerhört okej faktiskt.

Vi har välkomnat våren genom att skrubba utemöblerna, äta lunch på balkongen, ta extra promenader, somnat på parkbänkar och mumsat i oss Ben & Jerry's på busshållplatser i solnedgången. Oh, joy!

Sedan vi skrev här sist så har allt möjligt hänt. Vi har skapat en utställning om Härnösands Pingstförsamlings missionsarbete. Sedan har Filip varit ute på turné med Way Up North för att göra reklam inför påskkonferensen Någonting Större. Vi övriga tre har haft söndagsskolan, medverkat i En Helg till Guds Ära (vi tjejer var på Coop och packade varor bl a) och även haft en gudstjänst i Filadelfiaförsamlingen i Stigsjö. Sedan har det varit en hel del andra saker som hänt också. Vi har medverkat i WOW-möten och annat skoj.

Här i lägenheten har det också hänt en del - vi har tillexempel fått en ny ytterdörr och TV:n är såld! Det är mycket som förändras när våren anländer.

Igår så beslutade vi oss för att gå och spendera kvällen på ett ack så underskattat sätt. Vi gick på Eset-teatrarnas uppsättning och premiär av Ronja Rövardotter. Det kan varmt rekommenderas!

Vi hade en helt tokbra kväll helt enkelt. Efter lite strul så fick vi till slut våra platser längst fram nere på golvet med barnen. Klart bästa platserna. Vi såg både skådespelarna läskigt nära och barnens oförglömliga reaktioner då rumpnissarna gjorde entré. Tror dock att det var vi som levde oss in i historien mest av alla i publiken. Vi gick ifrån vår rädsla då rökmaskinen omgav oss med rök till våra totalt töntiga leenden då vi båda två blev fullständigt förälskade i karaktären Birk. Naturligtvis. "Vet du vad jag tänker på? Du är mer värd än tusen knivar." Lita på att vi log. För att inte tala om den gången då Mattis och Borka skulle ge sig in i en tvekamp. Mattis stod alldeles framför oss och stampade plötsligt hårt i marken. Gissa om Linda studsade? Högt. Mäktigt. Och smått pinsamt.

I 20 minuters pausen tog vi fram våra Ben & Jerry's som vi skickligt dolt i ett par pappersblompåsar. Klockrent må vi säga. Och detsamma måste vi säga om teatrarna! De gjorde ett strålande jobb. Toktoppenbra! Fredag kl 19 och Lördag kl 15 på Brännaborg. Gå dit.

Till sist så vill vi bara avsluta med att skicka med er Psalm 121...

"Jag ser upp emot bergen:

varifrån skall jag få hjälp?

Hjälpen kommer från Herren,

som har gjort himmel och jord.

Han låter inte din fot slinta,

han vakar ständigt över dina steg.

Han sover aldrig, han vakar ständigt,

han som beskyddar Israel.

Herren bevarar dig,

i hans skugga får du vandra,

han går vid din sida.

Solen skall inte skada dig om dagen,

inte månen om natten.

Herren bevarar dig från allt ont,

från allt som hotar ditt liv.

Herren skall bevara dig

i livets alla skiften,

nu och för evigt."

...för ibland blir det lite väl mycket som händer och då finns det inget bättre än att få bli påmind om vem som står på vår sida.

Ha det vackert - take care! /Tjejerna

Inte påskafton

Hej folket. Måste förtydliga en grej.

Jag ska inte hoppa av teamet. Falskt alarm.

Vår käre lille Jakob var på besök igår - kom i närheten av min obevakade dator och därav föregående inlägg. Nästa gång blir det barngrindar i alla dörröppningar, så att vi slipper liknande missöden.

Hej! /Linda

påskafton

Hej jag heter jakob... och jag sitter nu med lindas otroliga dator och skriver lite medans linda snackar i telefon... Ett litet meddelande bara... det är så att linda har hoppat av teamet av personliga skäl och jag (jakob bylund) kommer att ta henne plats långsamt.. ni kmr knappt märka någong skillnad alls... men jag har börjat med att ta hennes dator!

Vi ses i framtiden// shadow avatar of ness

Vardagsglädje

Tänkte bara dela med mig av ett vardagsklipp här ifrån teamet...

Hoppas att vi ses ikväll på WOW-mötet kl 20! /Grön

Vårtan är min bästa vän

Jag sitter här i lägenheten och spanar ut på snön, feta gosiga snöflingor som ser sjukt goda ut. Att äta. Linda och tora ligger och steker på sitt rum och axel är påväg hit för veckans planering av kill group. Jag börjar känna sjuksymtom aswell men vi kör på sålänge. Pillrar in en liten bild för att liva upp stämningen också :D Ciao!

Alla hjärtans dag... igår

Hej, för 24h sedan var vårt vardagsrum fyllt utav singlar. Haha!

För någon vecka sedan kom vi på att vi ville fixa ett litet event på alla hjärtans dag. Det blev ett minifilm maraton med fyra episka kärleksfilmer. Tårar, romantik och chokladsås flödade. 6 liter glass fanns även på plats och micron la av efter att ha värmt upp 5 av 6 billys panpizzor. Totalt kom och gick 14 helsköna personer under dagens lopp (även killar för er som inte förväntade er det!). Somliga 3 gånger. Det uppskattades.

Dagens schema såg ut ungefär så här:

14.00 Atonement

16.15 The Notebook

18.30 Hitch

20.45 A walk to remember

Vi har samlat filmernas soundtrack i listan nedan, så att du kan hålla de-totala-främlingarnas-kärlek levande ett tag till. Keep dreaming.

Atonement

Hitch

A walk to remember

The Notebook hyllar vi med en film (varning för spoilers!).

Hur har ni osinglar där ute haft det då? Berätta vett'vi. Det finns ju kärlek i verkligheten också har vi hört. xD Några månskenspromendar, dansmoves utanför partnerns entrédörr, romantiska serenader eller kyssar i hällregn? (BREV I KRIG!!! utropar Victoria och vill hemskt gärna att vi tillägger det också... Jag hoppas dock att ni inte varit tvungna till något sådant).

I vilket fall som helst. Gud älskar er! /Linda & Victoria

Förberedelser

Tjosan hejsan!

Sitter på rummet och lyssnar på när Linda klipper ihop musik till dans- och dramagruppen.
Låter mycket bra måste jag säga :)
Jag förbereder lite saker jag också, för i eftermiddag ska jag ner i kyrkan och öva lite med Mirjam inför wow-mötet på lördag..
------------------------------------------------
På förmiddagen hade vi undervisning med Daniel Brännström om Tabernaklet.
I höstas läste vi Nya Testamentet, och nu har vi börjat läsa i Gamla Testamentet.
Det finns väldigt mycket spännande grejer att läsa som man inte tänkt på innan..
------------------------------------------------
Imorgon blir det fullt upp..
Först undervisning på morgonen/förmiddagen, sen Tjejgruppen/Killgroup. Vad kul det ska bli att börja igen! :D
Sen blir det fart på oss tjejer (Linda och mig), för då ska vi fixa till oss/klä upp oss.
Vi ska nämligen på dejt. Biopremiär till och med!

Vi ska ut med solstrålen Lina Holmqvist på premiären av Trassel :)
Eftersom det är lite av en prinsessfilm, så tänkte vi att "varför inte vara prinsessor vi också?".
Så det ska vi vara! Vi klär upp oss i klänningar, och har tiaror, och allt sånt. Jättekul ska det bli!
Efter filmen är slut drar Linda och jag vidare till Mirjam på Tårtkalas med tema: vuxet.
Vilken tur då att vi redan har finkläder på oss ;)

/Victoria

Glad över att ha gått in i väggen!

Goddag!

Sitter här i soffan i lägenheten och skriver. Är rätt uttråkad, man är ju inte van vid att vara ensam längre. Resten av teamet är utspridda på andra håll. Har tänkt skriva här många gånger men det har inte blivit av. Klantigt (Vi har i varje fall varit igång här på skolan ett bra tag - även om vi inte gjort något väsen av oss här på bloggen...). Nu "röt" dock vår fina Desirée till lite extra och då är det ju bara till att lyda. Haha!

Kan berätta om ett ytterst pinsamt ögonblick igår. Efter att vi (Ante och jag), tillsammans med ett helskönt gäng ungdomar härifrån kyrkan, kommit hem från laserhallen (!) igår så gjorde vi bort oss. Paulin var här också. Vi bestämde oss för att gå ner till Matverkstan (som i princip ligger under vår lägenhet) och äta. Gott, gott. När vi återvänder till lägenheten inser vi dock att ingen av oss tagit med sig sina nycklar efter att vi bytt om från laserhallen. Jobbigt läge!

Själv kunde jag inte låta bli att skratta - situationen var så komisk... och dum. Ante försökte frustrerat och irriterat ta sig in genom att satsa på brevinkastet, vilket bara fick mig att skratta ännu mer. Så där stod vi tre och var utlåsta i trapphuset. Jag ringde vår ungdomspastor Linda, som i sin tur hänvisade till Hans-Erik. Så det slutade med att pastorn kom till undsättning. Till vår räddning fanns nämligen en extranyckel på kyrkan. Jag kan inte låta bli att undra om förra teamet någonsin lyckades med samma sak? Är enormt tacksam över Hans-Eriks insats i varje fall. Tack!

__________________________________________________________

Laserhallen förresten (kunde bara inte nämna det och sedan skriva vidare) - var hur prima som helst! Vi var 18 pers som sköt hejvilt på varandra i mörkret. Oerhört kristet. Haha! ;)

Innan spelet hade börjat så var vi så taggade att man skulle kunna likna oss vid ett par ivriga 6-åringar i väntan på tomten. Där tog dock alla likheter slut. Tomten var inte närvarande.

En introduktionsfilm fick våra sinnen att jubla. Där berättade en imponerande basröst för oss vad som väntade. Det var längesedan jag känt mig delaktig i något så hysteriskt coolt. Skulle självaste

Mr. T kommit och anslutit sig till vårt gäng så hade jag inte blivit förvånad.

När vi sedan körde igång så infann sig samma känsla när man lyckades finna det perfekta stället att utnyttja som sniper. Det andra laget hade inte en chans. Mohaha!

En av mina brutalaste fiender var nog utan tvekan jag själv. Liksom många andra så rusade jag rakt in i en vägg. Glasögonen blev så skeva att jag fick trycka fast ena skalmen (skalmen? vad är det för ord?!) i håret långt ovanför örat. Såg nog riktigt konstnärlig ut. Eller nåt. Men med lite våld så var de som nya igen. Att springa in i en vägg är inte att rekommendera, men det är redigt kul!

Hoppas att vi återvänder dit snart igen. För att citera teletubbies: "Igen, igen, igen!"

__________________________________________________________

Denna dag har också varit riktigt fin. Gudstjänsten här i stan fick mig att le. Dop och barn som skakade loss till det fina lovsångsteamets musik. Hans-Eriks predikan om dopets betydelse gjorde också mycket gott. Det fanns plats för en hel del humor i mötet också, vilket alltid gör mig extra glad! Hörde att min hemförsamlings gudstjänst också varit helvacker. Blir så glad! Tänk att vi alla har möjligheten att sträcka oss till Gud och lovsjunga honom på söndagarna på detta sätt. Vi har det bra. Så väldigt bra!

Victoria och jag ska, tillsammans med underbara Hanna-Maria, starta en dans & drama grupp på tisdagarna nu i vår - så idag delade HM och jag ut våra små lappar med info. Hoppas verkligen att vi blir ett härligt gäng. Det blir mycket jobb, men vi behöver inte göra allt i egen kraft. Vi är ju inte ensamma. Tack Gud.

Tack för denna helg! /L

Allt ifrån Markus Näslund till Nattvard

Var hälsad!

Jag tänkte berätta lite mer ingående om vårt senaste äventyr på Unite. Om du inte har en susning om vad Unite är så kan du läsa mer om det här. Vi var i Ö-vik.

Inför Unite11 så hade vi i teamet åkt och hälsat på Pingstkyrkan där uppe och träffat David Fiske som ansvarade för konferensen. Så vi visste vad vi gav oss in i… nästan. Anmälningar, reception och spex. Något ditåt i varje fall.

Väl på plats måndagen den 27/12 drog allt igång. Vi fick träffa planeringsgruppen som skulle hålla i nyårsaftonskvällen - helsköna människor - och smått hysteriska planer började ivrigt smidas. Oscarsgalan föddes. Erkänner att det inte var vi som kom på originalet till detta koncept, men denna grupp förde i varje fall Oscar till Unite11. Och det var helt okej.

I och med detta projekt blev det en hel del film som behövde klippas till. Och trots strul så blev det klart i tid. Om jag kunde få er läsare att applådera så vore det nu; en stor applåd till David som löste hela kalabaliken genom att låta mig installera hans prima videoredigeringsprogram på min arma dator. Tusen tack!

Det var dock inte bara film och filmgalor som gav oss jobb. Vi fick hjälpa till med allt ifrån att dela ut nattvard till att intervjua Markus Näslund (ja, the Markus Näslund!). Det kallar jag varierade arbetsuppgifter. Behöver jag ens tillägga att vi hade det riktigt bra? Men sömn fick inte riktigt plats i vårt tidsschema så nu i efterhand är man fortfarande väldigt sliten.

På onsdagseftermiddagen började ungdomarna att droppa in. En efter en (eller snarare i klumpar) och vi i teamet delade glatt ut ”festivalband” till deltagarna. I år var de dessutom rosa till färgen och jag minns fortfarande en del av killarnas spontana reaktioner. Haha!

Jag flängde runt oerhört mycket och hann inte hänga särskilt mycket med deltagarna, men jag kunde känna att stämningen var god. Riktigt härligt folk. Jag kan inte annat än att vara en glad norrlänning. Jag riktigt njöt av att höra en hel del riktigt bred norrländska. Charmigt helt enkelt.

På tala om något annat som var riktigt fint och charmigt att lyssna till var alla de band som spelade om kvällarna. Kolla gärna upp Wake Up!, TilliT, Terese Fredenwall och våra egna helt fantastiska Pastorsfruar! Det är Jocke, från förra YZ-teamet, och Jonas som spelar under det kryptiska namnet.

Under deras konsert kunde jag inte annat än fälla några tårar. Vår Jocke ska nämligen flytta nu till veckan och han kommer verkligen att bli djupt saknad. Han betyder enormt mycket bland ungdomarna i Härnösands Pingstförsamling. Men Gud har säkert en prima plan för honom och Sara J (också från förra teamet) i deras nya stad Umeå. Några andra behöver honom och vi får dela med oss utav vår vän. Lycka till med allt där uppe, Jocke! Vi tycker om dig!

Konferensens möten var kanon. Lovsångsteamet var klockrent. Väldigt skickliga musiker och sångare, men framför allt helsköna människor. De vann alla deltagares förtroende och tillsammans lovprisade vi vår Gud. Talarna och seminarieledarna som ”gästade” Unite Ö-vik var även de riktigt hängivna och fångade vår uppmärksamhet med både kunskap, humor och talande bildspråk.

Märker att jag nu skryter hejdlöst om Unite, men jag är helt ärlig. Konferensen var toppen! Om du missade den i år så hoppas jag att du får chansen nästa år. Du kommer inte att ångra det.

På själva nyårsafton kom stunden som vi i teamet både hade bävat och förväntansfullt väntat på... Oscarsgalan. Låt oss säga att vi överlevde. Vi hade till och med riktigt roligt. Allt klaffade som vi hade hoppats och tolvslaget kom till slut efter att vi kört vågen bland publiken ett par gånger. Vi inledde året med att sjunga lovsång och ära Gud. Det kändes helt rätt.

Efter att ha varit ute en stund och fascinerats av fyrverkerier så gick vi alla in och firade gudstjänst. Jag och de andra i teamet fick vara med och hjälpa till med nattvarden. Det betydde mycket för oss. En ny utmaning och en ny chans att tjäna. Tack Jesus!

Jag måste dock säga att en av de finast stunderna med hela detta Ö-viks äventyr var när allt var över. När vi helt slutkörda kom hem till Victoria och fick dela våra upplevelser och våra liv med varandra kring matbordet. Teambuilding på riktigt.

Jag är helt säker på att det var Du, Gud, som låg bakom det faktum att vi efter konferensen var helt slut. Du visste att det skulle få oss att komma varandra närmare i teamet. Vi lägger det nya året i Din hand och tackar för året som gått. Tack för Din oerhörda nåd och sanning!

Lyssna gärna på den låt som efter en intensiv vecka fick sammanfatta vår tid i Ö-vik. Lovsångsteamet sjöng den för oss alla på sista mötet.

How He Loves - David Crowder Band

How He Loves (Acoustic) - David Crowder Band

Efter lovet så drar vi igång på nytt - med nya erfarenheter och nya krafter. Vi hörs då! /L

2011 istället för 2010

Här sitter jag och skriver med morgonfrilla och lyssnar på skitbra musik. :) ((onödig info)) (Lugn, jag har inte nyss vaknat..) Har hunnit varit på storshopping på Rusta och Jysk med mamma, kört bil och kollat på film idag :P haha
-----------------------------------------------------------------------------
Vi har jullov fortfarande, men jag tänkte bara önska Gott Nytt År i efterskott!
Har alla haft det bra under jul och nyår?

Vi i teamet har haft fullt upp med UNITE11 som va i Övik, och vad kul vi haft! :D
Helt sjukt bra konserter, möten osv. Tack alla som var där!
Nån mer än jag som tycker det var bra?

Det har blivit lite bilder, här är några guldkorn.
Om man vill se flera bilder får man gärna dra och hälsa på mig i Övik eller komma förbi i Härnta ;P haha

Nu blir det till att vila upp sig inför allt börjar igen efter lovet :P
Until next time /Victoria